Så fungerar Pusha – en intervju med Robert Birming

De flesta känner troligtvis till Pusha, en tjänst som såväl kan driva trafik till din sajt eller blogg, som hjälpa dig hitta intressanta saker på nätet. Konceptet känns igen:

  1. Användare postar länkar till saker de tycker är bra (eller vill ska få mer trafik åtminstone) på Pusha.
  2. Inloggade besökare på Pusha kan ”pusha” länkarna, som då får högre värde. Detta kan även göras direkt på sidor som har en Pusha-knapp.
  3. Utifrån användarnas pushande samt tjänstens algoritm så når vissa länkar förstasidan och blir heta – det driver fler besökare eftersom fler ser länken.

Enkelt och bekant som sagt, Digg och Reddit är två amerikanska tjänster med liknande funktionalitet. I Sverige är det dock Pusha som gäller, i synnerhet för bloggare som vill få mer uppmärksamhet för sitt material. Med det i bakhuvudet så frågade vi en av grundarna, Robert Birming (@robirming på Twitter), om hur Pusha egentligen fungerar och hur tjänsten blev som det blev.

Vad sägs om att vi börjar med dig. Vem är Robert Birming egentligen?

Jag är en webbentreprenör bosatt i Stockholm. Mitt intresse för webben tog fart i slutet av 90-talet, då jag gick en datorkurs genom Arbetsförmedlingen. I början blev det lite olika enklare hemsidor och med tiden utvecklade det sig till skapande av mer avancerade byggen, som till exempel Pusha. Idag driver jag en webbyrå tillsammans med min kollega Martin Lindkvist. Vi har flera olika egna projekt igång och bygger numera även åt andra på beställning. Utöver det bloggar jag en del och skriver bland annat för den italienska upplagan av tidningen Wired.

Pusha känner de flesta till vid det här laget, men historien bakom tjänsten kanske inte är lika välbekant. Hur gick det egentligen till när Pusha blev just Pusha?

Det började som två olika sajter – Digga och Sovrat. Jag drev Digga tillsammans med en kompis och Martin körde Sovrat på egen hand. Eftersom vi pysslade med liknande hobbyprojekt, blev det att vi höll kontakten till och från. En dag hörde en amerikansk advokatbyrå, som representerade Digg, av sig och sa att det skulle bli liv i luckan om vi inte slutade att använda namnet Digga. Min kompis hade då precis fått fullt upp med ett eget projekt, så jag och Martin beslutade oss för att slå samman sajterna och i samma veva byta namn. Efter en hel del klurande fram och tillbaka, föll valet av namn på Pusha. Detta var den 23 oktober 2007.

Här är sajten Digg stoppade

Vad kan du berätta om Pushas besökare och medlemmar?

Under de tidiga åren var det i huvudsak teknikintresserade som använde sajten. Idag har vi en mycket bred publik och en stor variation på det som postats. Det är fortfarande populärt med teknik, men ämnen som till exempel kultur och humor är numera minst lika stora. Jag skulle gissa att den genomsnittlige pusharen är en kille runt 20, men vi har även en hel del tjejer och äldre som använder tjänsten.

Som bekant är spam ett problem för bloggar. Hur hanterar Pusha detta?

Vi har byggt ett eget bayesiskt spamskydd, som blir smartare och smartare med tiden. Länkar som misstänks vara spam fångas upp av filtret och granskas av oss. Detta är den enda delen av Pusha där vi har manuell kontroll. Tanken är att även denna del på sikt ska kunna hanteras med hjälp av våra kära medlemmar. Förutom den bayesiska biten, så kan medlemmar markera publicerade länkar som spam – om något skulle ha slunkit igenom det vanliga filtret. På användarnivå kan man även välja att dölja alla länkar från en viss medlem och/eller domän.

Vad är det egentligen som avgör hur en länk blir het, det vill säga hamnar på Pushas förstasida? Det är många som undrar, så red ut begreppen en gång för alla!

Det är en algoritm som räknar ut om en länk blir het eller ej. Denna algoritm har vi utvecklat finjusterat konstant sedan starten. Det är Pushas hjärta och den tar idag ställning till närmare 20 faktorer för att avgöra vad som blir hett. Receptet är hemligt.

Är urvalet helt maskinellt eller påverkar Pusha-redaktionen på något vis vad som blir hett?

Urvalet sker helt och hållet med hjälp av algoritmen. Pusha-redaktionen påverkar inte på något sätt vad som blir hett. Vi har hela tiden haft som tanke att Pusha ska kunna fungera friktionsfritt även utan vår inblandning. Nu älskar vi ju att använda sajten, men det tänket finns ändå där hela tiden när vi utvecklar Pusha.

Har du stött på några förvånande användningsområden för Pusha genom åren, och hur använder du själv tjänsten?

För min del skänker Pusha både nytta och nöje. Som en av personerna bakom sajten, använder jag den så klart väldigt flitigt. Detta gör att jag hittar allt från intressanta färska nyheter, som ibland till exempel leder till ett eget blogginlägg, till mer lättsamma saker för en stunds skönt tidsfördriv. Ofta uppstår också intressanta diskussioner bland kommentarerna. Jag går dagligen igenom alla nya länkar och pushar det jag finner intressant. Jag har även några jag lagt till som vän, vars profiler jag besöker och kollar vad de pushat, för att försäkra mig om att jag inte råkat missa något bra.

Slutligen, vilka är dina främsta tips för bloggare som vill nå ut till en större publik via Pusha? Vad ska de göra, och hur ska de göra det?

Som med Twitter, Google+ och andra sociala sajter, så handlar mycket om att vara en del av gemenskapen. Detsamma gäller Pusha. Vi har skrivet en guide till hur du lyckas på Pusha, som jag varmt rekommenderar att alla läser.

Stort tack till Robert Birming för att han ställde upp på den här intervjun. Naturligtvis kan du pusha den här posten på Pusha! Det är för övrigt lätt att komma igång, vill du inte registrera dig kan du logga in med såväl ditt Twitter- som Facebook-konto.